Så kom vi fram till porten
Jag tror att vi var rätt
Såg upp emot fasaden
Det brutalaste jag sett

Efter flera veckors resa
Var vi framme vid vårt mål
Du la dig ner i gräset
Och himmelen var blå
Och himmel var blå

Du sa lägg dig här bredvid mig
Låt väskorna stå kvar
Jag gjorde som du ville
Sen somnade jag
Sen somnade jag

Jag drömde att vi sväva
ner för gatan hand i hand
du sa låt oss bara låtsas
sen höll vi om varann
sen höll vi varann

När jag vakna var jag ensam
Byggnaden var tom
Men väskorna står kvar där än
Himmelen var blå
Himmelen var blå

Vart än livets stigar dig bär, finns jag bara ett hjärtslag bort.

Din E.

Aldrig ska jag känna sorgen andas i min nacke på min ensamma stig. Först när du håller min hand kan sorgen komma nära mig igen. Men när du då vandrar brevid mig kan den aldrig ta mig.

Jag är ett frö. Du är ett frö. Vi är alla frön. Vi behöver vatten, näring och kärlek för att växa. För att växa och blomma ut. Du är en utblommad ros.

Did you? Did you shiver? The day I left?

The day they told us, you'll never meet again? Did you shiver?
I did. I did shiver, too much. My heart shivered and I felt empty. Didn't you shiver? Didn't you shiver that day?